"shhh, mamma ska blogga"

Har inte haft tid att skriva något här för Rebecca är förkyld för första gången i sitt liv. På fredagen var hon lite gnällig och näsan rann, sen när hon vaknade vid 02.00 på natten lördag till söndag då hade hon feber, 39,8 grader. Sån tur va så var vi i farshult så mormor hjälpte till med alla tänkbara huskurer (waldorf, tysklandinspirerat, medeltiden...vet inte var hon får allt ifrån men de funkade). Febern gick ner igen dagen efter och nu är hon bara snuvig. Men när man är i Farshult så glömmer man bort omvärlden lite, mobilen ligger kvar längst ner i väskan (ofta på ljudlös) vilket slutar med att vännerna ringer i panik och skäller ut en för att man inte är tillgänglig. Måste man alltid vara tillgänglig och svara snällt i sin mobil?

Har iaf inte riktigt haft tid att skriva nått. Förra veckan kom jag på mig själv när jag satt vid datorn och skrev och Rebecca lekte på golvet, efter en stund så tröttnade hon och började gnälla lite varpå jag säger " vänta lite gumman, är snart klar". (Detta säger ja alltså på fullaste allvar till en 7månaders bebis) Rebecca som inte riktigt verkar förstå detta börjar lite sakta snyfta allt högre och tårarna rinner. "shh, shhh mamma bloggar ju..." kommer i samma ögonblick som jag säger detta på mig själv, stänger genast ner datorn för att ägna min uppmärksamhet åt det som faktiskt är viktigast här i livet.

När jag skriver detta sover hon fridfullt i sin vagn....

Träningsvärk.

Igår kunde morfar vara barnvakt så ja fick gå och träna, hade bokat in mig på ett bodypump pass vid lunchtid. Det var sååå jobbigt men så skönt! Svettades bort alla negativa känslor och gick därifrån mycket glad och nöjd. Idag har jag träningsvärk i nästan hela kroppen... utom magen. Magen ska få sig en omgång imorgon kl 10.00 då morfar kommer igen. Skönt att det går så bra att lämna bort Rebecca en stund, hon och morfar gick på promenad och då somnade hon. Sen vaknade hon efter bara 45min när det började regna och morfar satte på regnskyddet (brukar sova 1 ½ timme minst på dagen) men var glad och nöjd när morfar tog upp henne, fast inte mamma var där. När jag kom hem satt morfar och Becca på golvet och lekte.

Tror att vi ska ge oss ut på en liten promenad nu, är ganska grått ute idag men det ser inte ut som om det regnar iaf. Tyckte faktiskt att det var ganska mysigt igår när det regnade (jag höll mig iförsig inomhus) men det kändes som om de va så länge sen.

Riktigt längtar till corepasset imorn, mår så otroligt bra av att träna. Är också skönt att bara komma hemifrån en stund, att få göra något bara för mig själv.
Men om jag börjar se ut såhär så får ni fan säga till :)

sur som en citron

Har vart på skit dåligt humör i några dagar nu, vet inte varför men är gnällig, lätt irriterad, sur, ledsen... det som gör mig ännu mer sur är att jag inte riktigt vet varför. Nej jag är inte gravid och nej jag har det är ingen lingonvecka på G. Finns liksom ingen anledning till varför jag känner såhär...

Igår var vi och kollade på ett hus i Räppe, de va jätte spännande men lik förbannat så smög sig den där negativa känslan upp i knät på mig på kvällen och jag gick och la mig nedstämd och små irriterad. Brukar vara ganska bra på att tänka positivt men nu går det bara inte.
Och när saker går emot mig som nu när det inte går att lägga upp bilder så blir jag jätte jätte jätte irriterad och vill ta den här jävla datorn och slänga ner den på gatan så att den går i tusen tusen bitar (vilket den säkert inte skulle göra, de skulle nog mera bara säga pang och så ligger den där hel på marken och då skulle jag bli ännu argare...).

Iaf huset, huset i Räppe skulle kunna bli fint efter att man lagt ner halva sin själ och hela sin plånboken på det. Tomten var underbar, stor med många både små och stora träd, buskar, rosor och man såg söta små smultronplantor sticka upp ur snön. Så den kan verkligen bli underbar, kändes också skyddad från grannarna. Huset behöver som sagt mycket kärlek. Nästan alla golv måste bytas, alla tapeter, dörrar, köket måste totalrenoveras, likaså badrummen som tydligen kunde vara vattenskadade.

Nu vaknade Rebecca så jag får skriva mer än annan gång. Här är huset om ni är
nyfikna.

Fingerfärg

Vi ville föreviga Rebeccas händer och fötter så att vi om några år med förtjusning kan säga: "åhh tänk att hon hade så små gulliga fötter".





Det blev ganska så kladdigt men sån tur va så gick färgen lätt att tvätta bort.

En bra dag.

Jag bestämde mig nu på morgonen att idag, idag ska bli en bra dag. Har haft en jobbig natt med Rebecca som vakande första gången redan vid kl 23.30, både jag och Anders försökte få henne att somna om. Efter en stund slutade hon skrika men låg sedan och vred och vände på sig, gnällde och så fort vi tysta likt indianer smugit oss tillbaka ner i sängen och lagt huvudet på kudden, då vakande hon. Som om hon kunde höra mina tankar.
mamman: "äntligen somnade hon, jag slapp sitta uppe och amma henne nu..".
bebisen: "mat, hörde jag mat? jaa viiiill haaaa maaat!".
De slutade med att kl 24.20 fick hon mat. Tänkte att då sover hon kanske ända till morgonen, de vill säga kl 05.00. Men icke, hon vakande kl 02.00 och kl 04.20 och tyckte att de skulle nog sitta fin fint me lite mat till. Hon somnade om en kort stund efter sista amningen, kl 05.30 flyttade (jag eller Anders, kommer faktiskt inte ihåg) över henne till våran säng. Där låg hon mellan oss och sparkade (mest på mig) och "pratade". När Rebecca pratar låter de "ahhhhhh, oooooooooOOOOOOOOoo, hhhhhhhhhaaHHHHHHHaaaaaaaa , IIIIIIIIIIIIIiiiiiii" jätte högt. Försökte få Anders att gå upp 20min tidigare, hans kl ringer 06.00 men fick inte direkt nån respons på det förslaget. Efter en stund sa jag surt: "neehee men då går väl jag upp då!" då vakande han till och mumlade nått i stil med att han ändå skulle gå upp snart så han kunde väl gå upp. Kändes som en evighet men sen tog han äntligen lilla karate kid med sig upp och jag fick somna om. Va så trött och sur när ja en halvtimme senare kröp upp ur sängen...

Men bestämde mig som sagt för att de ska bli en bra dag idag. Jag ska inte vara trött och grinig hela dagen. Så nu har ja ätit en stor frukost full med energi och kaffekoppen är fylld till bredden. Idag SKA bli en bra dag.

Stjärntecken.

Tycker att det är lite kul att läsa om stjärntecken. Anders är född i april och är Vädur, jag är Skytt och Rebecca är ett litet rytande Lejon. Hur ska denna lilla familj gå ihop?

Skytt och Vädur som förälder.

Ständigt på gång


Man får hoppas att ni har energiska barn, för annars kan de få svårt att hålla steg med er! När ni inte är ute på äventyr, så ser åtminstone en av er till att hemmet är en spännande och stimulerande plats. Vädursförälderna är spontan och hetlevrad, med smittande entusiasm och en kort stubin som kan vara svår att tas med för små barn, så var försiktig med hur du uttrycker ilska och otålighet.

Skyttföräldern är lekfull och ungdomlig och tar gärna med sig sina barn på nya äventyr och aktiviteter. Skytten och väduren har båda stort behov av personal frihet, vilket kan komma i konflikt med föräldrarollen. Ge varandra egentid och dela på eller turas om att ta de uppgifter som är mer krävande. Ha roligt med dina barn, men glöm inte att det är du som är förälder och de som är barn.

Att Anders skulle ha kort stubin är inget som ja sett till ännu, inte någon ilska heller...och nån som är så tålig som Anders har jag aldrig träffat...hummm... Men att vi båda vill ha frihet kan jag hålla med om. Det har varit viktigt för oss båda från början att vi gjort saker själva, lika viktigt som att göra saker tillsammans. Anders har sin hockey och golf tillsammans med sina vänner och jag har min träning och egen tid för vänner och fest.





Väduren som förälder och ett Lejon till barn.

Eldsjälar

Du och ditt lilla lejon kommer utmärkt överens, så länge lejonet inte utmanar dig i din ledarroll. Du är förälder och måste naturligvis stå vid rodret, men lejonbarnet kanske inte alltid ser det så. Han eller hon vill vara i centrum och kan vara både lättsårad och stolt, så du kan lätt trampa lejonet på tårna - särskilt om du är arg.

Men för det mesta har ni mycket gemensamt. Ni är båda varmhjärtade, hetlevrade, entusiastiska och redo för det mesta. Ni har en livlig och lojal anknytning till varandra och söker stimulans. Det är dessutom lätt att göra ditt lilla lejon glad. Du är kreativ nog att hitta på spännande födelsedagskalas och roliga äventyr!

Tror absolut att Anders och Rebecca kommer hitta på mycket roligt tillsammans, men de där när han blir arg? Jag har inte lyckats med att reta upp Anders ännu så jag vet inte hur arg han kan bli, men de kanske vårt lilla Lejon lyckas med :)





Skytten som förälder och Lejon till barn.
Delade upplevelser


Ditt lejonbarns energi och äventyrslusta är en förtjusning för dig från första början, eftersom du delar dessa egenskaper. Du älskar att se ditt barn få nya upplevelser, som att blåsa på sin första maskrosboll eller göra sitt första mål. Ditt barn är helt engagerad i världen och du är en entusiastisk coach som hejar på hela vägen.

Ge ditt barn massor av värme, beröm och tillgivenhet. Lejonet verkar starkt och modigt, men behöver också närhet och bekräftelse. Detta ligger förmodligen för dig, eftersom ni delar en så naturlig anknytning. Ditt lilla lejon trivs utmärkt med att utforska vår färgstarka värld i ditt sällskap.



Låter ju bra de där :)

Prinsesstårta .

Vispade ihop en prinsesstårta idag när Rebecca låg och sov... den ser ganska smaskig ut va? :)

Älskade älskade listor.

Dagens lista:

- Skriv en lista.
- Drick kaffe medans du skriver listan.
(jag älskar kanske mest att bocka av punkterna i listan)
- Tvätta.
- Vik tvätten.
- Fördela listan mellan dig själv och Anders, ge de tråkiga punkterna till Anders.
- Njut av solen på balkongen när Anders är nere i tvättstugan.
- Pussa på Rebecca.
- Pussa på Anders också.

Jaha... bara att sätta igång då :)

Klara Kanin

Syster hade rätt, de blev en liten kanin..




Efter att Klara Kanin glatt poserat framför kameran, ger jag henne till en hungrig bebis som genast försöker äta upp henne...






Tur för Klara att bebisen inte fått några tänder ännu..

Vikten av flickorna Grandin.

Sitter och funderar på de här me vikten, är lite avundsjuk på Rebecca som igår fick beröm av barnsjuksköterskan "åhh va bra, du har gått upp 640g den senaste månaden". Så låter de då fan inte när jag ställer mig på vågen, nej nej den lilla djävulen (som bor nånstans på min vänstra axel) skrattar istället hånfullt och påminner om den där överfulla godispåsen som jag smaskade i mig förra helgen. Han hoppar ner och slår några volter för att sedan landa mjukt på min otränade mage...

Men nu råkar de faktiskt vara så att den där lilla röda fjanten har åkt på pisk. För precis som en stor del av Sveriges befolkning så bestämde jag mig vid nyår att nu ska extrakilona bort. Först hade jag tänkt att ägna mig åt en ordentlig rivstart enligt Gi-metoden, vilket innebär att man helt utesluter kolhydrater ur kosten i några veckor (och då enligt dom rasar i vikt) men eftersom ja fortfarande ammar var detta inget alternativ. Så istället slutade jag med godis (nästan helt, hallå lördagsgodis) och vitt bröd, pasta och ris. Äter istället quinoa, kyckling, fisk, kött, mycket grönsaker, grytor och sallader. Åt på regelbundna tider, mellanmål och mera träning. Och det funkade!!


Start vikt: 75,4kg Målvikt 68kg
10.01.10: 75,4kg
10.02.07: 73,5kg
10.03.08: 70,8 kg
10.04.08: ???

Byxmått:
Jan 95,0cm.
Feb 93,5cm.
Mars 92cm

Underbröst:
Jan 81cm.
Feb 79cm.
Mars 76cm

Mage:
Jan 79cm.
Feb 76,5cm
Mars 74cm

Lår:
Jan 63cm.
Feb 60,6cm
Mars 58,5cm

Nästan 5 kg och 5cm mage på 2 månader, "fan va du är bra!" ropar lilla ängeln på högra sidan (den lilla röda fjanten är sur och har åkt på semester förtillfället).
Sista veckan har jag dock börjat slarva lite, så det är därför jag delar med mig av dessa personliga siffror. Nu måste jag ju fortsätta kämpa för att kunna skryta med några cm mindre tills nästa månad. Gick upp ca 20kg med söta lilla Rebecca så en målvikt på ca 68kg skulle jag vara nöjd med. Sen tycker jag inte att siffran på vågen är det viktigaste, muskler väger ju mer än "kärlekshandtagen".

Idag vakande jag med ont i halsen och täppt näsa så träningen får vänta lite, ska krypa ner i soffan nu under en filt och smaska i mig lite godis, för det får man när man är sjuk. Man får inte va för hård mot sig själv måste unna sig lite mys ibland... (tror att han kommit hem från semestern nu, tyckte precis att han klappade mig på axeln och sa "jasså ska du äta godis du.." ??)

Väljer alternativ B: Att inte lyssna.

Projekt nr 2

Ser ni vad de ska bli?

Rebecca kan sitta själv och jag har köpt en stegräknare.

Så idag hände det, Rebecca kan sitta själv. Tidigare har hon suttit med stöd utan två kuddar bakom sig men så idag upptäckte vi att hon klarade sig alldeles utmärkt utan dom. Häftigt. Själv har ja köpt mig stegräknare, försöker komma igång med morgonpromenader och tänkte att en stegräknare skulle hjälpa mig. Idag tog vi oss en sväng runt sjön (ca 4,5km tror jag) kl 08.00 för att sedan titta förbi Rebeccas Gudfar på vägen hem och bjuda in oss själva på frukost. Underbara underbara Gudfar, det var för övrigt han som upptäckte att Rebecca kunde sitta själv.